SAOLhist

väx`la

verb ~de ~t växl·ar1(ständigt) förändras mellan olika tillstånd som ofta framgår av sammanhanget NollJFRcohyponymskifta 1cohyponymomväxlacohyponymvariera 1 hennes humör växladevädret växladelyckan växlarhon växlade mellan journalist- och författarrollenhans ögon kunde växla färgväxla (från ngt) (till ngt), växla (mellan ngra), växla (ngt)sedan 1672till växel 2ofta med partikelnöver förändra (visst förhållande) till ngt annat JFRcohyponymskifta 2 ○äv.byta (viss företeelse) mot ngn annan JFRcohyponymutväxla de växlade en menande blickdet gick trögt att växla samtalsämne○spec. sportlämna över stafettpinne till nästa löpare svenskarna växlade bra och kom fyraväxla (över) (ngt) (till ngt), växla (från ngt) (till ngt), växla (över) (till ngn)växla ett/några ord med ngnseord 1 växla ringarsering 2 sedan 1734; 1614: växla brev3ofta med partikel, särsk.in föras in på annat spår om tåg, spårvagn e.d. trafik.ett godståg höll på att växla bakom fraktgodscentralen○äv. med avs. på tåg etc.han växlade in loket på spår 5växla (ngt), växla (in ngt)sedan 18584ofta med partikel, särsk.ner, upp lägga in en annan växel vid bilkörning etc. trafik.seseväxel 1 hon växlade ner före den skarpa vänstersvängenväxla (ner/upp)sedan 19115ibl. med partikelnin byta (vissa sedlar eller vissa mynt) mot samma summa i lägre mynt- eller sedelsorter handel.numism.kan någon växla en tia i enkronor?○äv.köpa (viss mängd) annan valuta växla till sig euroväxla (in) ngt (i/till ngt)sedan 15326röra sig från eller till betesmark eller uppehållsort om djur jakt.jordbr.växlasedan 1896Subst.:växlande, växling