substantiv ~en ~or
våg·en●ofta plur.
långsträckt, åsliknande upphöjning som förflyttar sig över större vattenyta
och är orsakad av vind, fartyg m.m.
fys.sjö.sociol.JFRcohyponym2bölja
vågskvalpflodvåghavsvågvågornas brusvågorna slog emot långsidan på båtenen väldig våg kom rullande akterifrån○äv. utvidgat(upprepad) regelbunden rörelse på stället som förflyttar sig (från partikel till partikel) i ett medium
och därvid orsakar svängning
vågrörelsebärvågljudvågradiovågelektromagnetiska vågor○äv. om ngt orörligt som liknar en vågha vågor i håret○äv. abstraktdiskussionens vågor gick höga○spec. äv. om ngt som är tillfälligt intensivt el. aktuelltanfallsvågköldvågmodevågterrorvågillamåendet kom i vågoren våg av strejkeren våg av arresteringar efter kuppenen våg (av ngra)gjuta olja på vågornase1olja 1
grön vågsamordning av trafikljus så att fordon med lämplig hastighet kan få grönt ljus hela vägen
de hann med tåget tack vare att de fick grön våg
gröna vågenen strömning som framhäver lantlivets fördelar framför stadslivetsoch under 1970-talet ledde till vissa försök att starta nya jordbruksenheter
i sin ungdom var han engagerad i gröna vågen och bodde i ett kollektiv ute på landet
göra vågenge intryck av en vågrörelse genom att alla åskådarna samordnat låter överkroppen röra sig fram och tillbaka i sidledom (idrotts)publikrida på en vågdra fördel
de senaste åren har ämnet rättsmedicin ridit på en våg av populära kriminalserier i tv
vind för vågse1vind 1
sedan 1430–50Flores och Blanzeflorfornsv. vagh; av lågty. wage ’bölja’; till 2väga
2våg
substantiv ~en ~ar
våg·en●instrument för bestämning av vikt
hush.instr.badrumsvågbalansvågbrevvågfjädervågpersonvågprecisionsvågställa sig på vågentungan på vågen
setunga 2
sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. vagh; gemens. germ. ord; bildn. till 2väga; jfr 1våg, våga