Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
våg|skål·en●skål på våg
ofta en av två (en för det som ska vägas och en för vikter)
instr.○ofta bildligt, särsk. i uttryck för (faktor bakom) avgörandehans ord vägde tungt i vågskålenhon lyckades få vågskålen att slå över till sin egen favörsedan 1385 SOU; formen vågskål 1551Klosterläsningfornsv. väghskal