Svensk ordbok 2009, webbversion
vål`dsbrott
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
vålds|brott·et●brott med inslag av våld
jur.komm.samh.grova våldsbrottallt tydde på att flickan hade utsatts för ett våldsbrottett våldsbrott (mot ngn)sedan ca 1805