substantiv ~en ~er
våld|täkt·en●det att våldta ngn
komm.samh.våldtäktsförsökvåldtäktsmangruppvåldtäkten fullbordad våldtäkten grov våldtäktbegå våldtäkt○äv. bildligtstormaktens våldtäkt på landetvåldtäkt (av/mot/på ngn/ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. valdtäkt; till våldta(ga)