Svensk ordbok 2009, webbversion
vån
substantiv
,
ingen
böjning
,
n-genus
●
möjlighet som man hoppas på
åld.
Noll
det är ingen vån att han kommer
sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
fornsv.
van
; gemens. germ. ord, besl. med
2
vän
,
vänta