Svensk ordbok 2009, webbversion
vå`rda
verb ~de ~t
vård·ar1ge vård åt
med.samh.sesevård 1
JFRcohyponymbehandla 2
vårda en sjuk anhörigden skadade vårdas i respiratorvårda ngn/ngtsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. varþa ’bry sig om; vårda; ansvara för’; gemens. germ. ord, besl. med vård; jfr gardera, vålnad
2hålla i väl användbart eller lämpligt skick
hush.JFRcohyponymansacohyponymsköta
vårda sin kroppvårda sitt språk○äv.hålla i helgd
vårda minnet av NNvårda ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-LagenSubst.:vbid1-394226vårdande;
vård