Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t vackra
vackr·are1som ger syn- eller hörselintryck som tillfredsställer föreställningar om fullkomlighet
i fråga om färg, form, sammansättning, helhetsverkan el. liknande (yttre) egenskaper; enl. konventionella el. personliga (konstnärliga) ideal
admin.meteorol.MOTSATSantonymful 1
JFRcohyponym1skön 1cohyponymfagercohyponymstilig
en vacker utsiktvackra melodierett vackert landskapett vackert torn med förgylld spiravisan är nog vacker men ganska intetsägandehuset låg mycket vackert i en sluttning mot sjön (adv.)○särsk. om tilltalande yttre hos en person, vanligen flicka el. kvinnaJFRcohyponymsöt 2
ett vackert ansikteen vacker, blond svensk flickaett vackert hårvackra vita tänderhon satt och gjorde sig vacker till festen○spec. äv. om väder o.d.klar och lugn
och solig etc.
en vacker vinterdagdet väntas fortsatt vackert väder i södra Sverige○ofta bildligt i fråga om sinnes- el. tankeintryck av annat slagen vacker ceremoniett mycket vackert nickmålvackra men innehållslösa orden vacker lösning på problemetmed den nya metoden har man nått vackra resultat○äv. i utrop och befallningarvackert, nytt klubbrekord!nu stannar du vackert hemma (adv.)○äv. iron.punktering, just vackert!vacker (att+V)en vacker dagsedag 2
räcka vacker tasssetass 1
vacker som en dagstrålande vacker
bruden var vacker som en dag och det var brudgummen också
vacker som en tavlamycket vacker
solnedgången var vacker som en tavla
sedan ca 1580jfr fornsv. vaker ’vaksam; ivrig’; bildn. till 1vaka; gemens. germ. ord; den nutida bet. är spec. svensk
2som har en tillfredsställande mängd eller omfattning
i förhållande till förutsättningarna
Nollen vacker slant på bankenoavgjort på bortaplan är vackert såsedan 1640