Svensk ordbok 2009, webbversion

va`da verb ~de ~t vad·argå genom grunt vatten särsk. för att nå an­dra stranden av en flod utstr.hon vadade längs strandenvandrarna vadade över älvenibl. i konstruktioner med objektde vadade ån lite högre uppäv. bildligt för att an­ge stor mängd e.d.en tyrann som vadade i blodhon formligen vadade i pengarvada (ngt) (ngnstans), vada (i ngt)sedan mitten av 1300-taletBjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen)fornsv. vaþa; gemens. germ. ord, besl. med lat. va´dere ’skrida, gå’; jfr vademecum Subst.:vbid1-385174vadande, vbid2-385174vadning