Svensk ordbok 2009, webbversion
vagnborg
[vaŋ`n-]
substantiv ~en ~ar
vagn|borg·en●provisorisk befästning med vagnar uppställda runt en lägerplats
i försvarssyfte
histor.mil.trafik.nybyggarna byggde en vagnborg när de väntade anfall från indianernasedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. vaghnborgh