Svensk ordbok 2009, webbversion

vall`mo substantiv ~n ~r vall|­mor·natyp av ört som har vit eller gul, ofta giftig mjölk­saft, par­flikiga blad och ensamma, vanligen stora blommor med fyra kupade kron­blad, ofta intensivt röda, i stjälk- och grentopparna; vild el. odlad bot.vallmofrövallmorödkornvallmoopiumvallmorågvallmospikvallmoen bukett med vallmo och blå­klintsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. valmogha; för­ledet besl. med valen, efter­ledet identiskt med ty. Mohn ’vall­mo’