Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
vall|mor·na●typ av ört som har vit eller gul, ofta giftig mjölksaft, parflikiga blad och ensamma, vanligen stora blommor
med fyra kupade kronblad, ofta intensivt röda, i stjälk- och grentopparna; vild el. odlad
bot.vallmofrövallmorödkornvallmoopiumvallmorågvallmospikvallmoen bukett med vallmo och blåklintsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. valmogha; förledet besl. med valen, efterledet identiskt med ty. Mohn ’vallmo’