Svensk ordbok 2009, webbversion

van- förled ●som ut­gör den full­ständiga mot­satsen till den (önsk­värda) egenskapen, handlingen etc. som fram­går av samman­hanget Nollvanhedravanprydavanskötsel○äv. all­männare, betecknande fel el. o­riktighet av ngt slagvanföreställningvansinnevanskaptsedan slutet av 1200-talet (i van­för)Westgöta-Lagenfornsv. van-; gemens. germ. prefix, besl. med lat. va´nus ’tom’