Svensk ordbok 2009, webbversion

va`nhedra verb ~de ~t van|­hedr·arförsätta i till­stånd av van­heder samh.sociol.SYN.synonym2vanära JFRcohyponymbefläckacohyponymförnedracohyponymkränka 1 han vanhedrade sina föräldrarvanhedra ngn/ngtsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. vanhedhra Subst.:vbid1-386579vanhedrande; vanheder