substantiv ~t
van|sinn·et●(svårare) sinnessjukdom
psykol.SYN.synonymgalenskap 2
JFRcohyponymvanvett
vansinnesanfallvansinnesskrattdrabbas av vansinnehon drev honom till vansinnevansinnet lyste ur hennes ögon○äv. försvagatgalenskap
vansinnesfärdekonomiskt vansinnenedskärningarna i vården var rent vansinnesedan 1787till vansinnig