Svensk ordbok 2009, webbversion

va`nsinnig adjektiv ~t van|­sinn·igsom lider av (svår) sinnes­sjukdom admin.psykol.JFRcohyponymgalen 1 en vansinnig mördareäv. försvagattokig en vansinnig idéen vansinnig ekonomisk politikäv. all­mänt förstärkandevard.en vansinnig hungeren vansinnigt rolig fars (adv.)vansinnig (på ngn), vansinnig (över ngt/att+V/SATS)sedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. vansinnogher; av lågty. wansinnich med samma betydelse; till van- och sinne