adjektiv,
neutr. ~
van|skap·ta●som är skapad på annat sätt än det normala
vilket ofta innebär ngt kroppsligt funktionshinder
ngt åld.admin.med.en vanskapt handförr trodde många att barnet blev vanskapt om förlossningen inte var smärtsamsedan ca 1480–1500Helige Bernhards Skrifterfornsv. vanskapter