Svensk ordbok 2009, webbversion

van`sklig adjektiv ~t vansk·ligsvår att klara på grund av stor o­säkerhet i fråga om resultat, metod, utgångs­läge etc. admin.det är en vansklig upp­gift att registrera med­borgarna utan att den personliga integriteten kommer i klämäv. med bi­betydelse av o­pålitlighet e.d.lyckan är vanskligvansklig (för ngn) (att+V)sedan början av 1500-taletVadstena Kloster-Reglorfornsv. vanskliker, till vander ’svår; nog­räknad’; jfr förvanska, vånda