Svensk ordbok 2009, webbversion

vant sevänja
vant substantiv ~et, plur. ~ el. ~er, best. plur. ~en el. ~erna vant·etlina som stöttar ett segel­fartygs mast i sid­led vanligen en vajer sjö.JFRcohyponymstag vantspridarebabordsvantstålvantundervantsträcka vantensedan 1618av lågty., nederl. want med samma betydelse; bildn. till 1vinda