Svensk ordbok 2009, webbversion

variete´t substantiv ~en ~er vari·et·et·envariant med ärftligt betingad variation av några få egenskaper ofta före­kommande in­om ett mera begränsat om­råde el. i en viss miljö; om växt el. djur biol.språkvet.vetenskapl.JFRcohyponymunderartcohyponym2form 2 växtvarietetgrön­kål är en varietet av blad­kålspec. språkvet.o­lika varieteter av engelskasedan 1630via fra. av lat. vari´etas ’växling’; jfr varieté