Svensk ordbok 2009, webbversion
[vådevil´]
substantiv ~n [-vil´en] ~r [-vil´er]
äv.
vådevill´vådevill´
~en ~er
vaude·vill·en, våde·vill·en●lustspel med visor
särsk. från 1700- el. 1800-talet
scen.JFRcohyponymsångspel
fransk vaudevillesedan 1787av fra. vaudeville med samma betydelse; av normandiskt urspr., trol. till vauder ’vända’ och virer ’vrida; vibrera’