Svensk ordbok 2009, webbversion

ve`derhäftig adjektiv ~t veder|­häft·igsaklig och sannings­enlig admin.jur.psykol.JFRcohyponymauktoritativcohyponymkompetent 1 en vederhäftig och på­litlig personäv. om upp­gift, med­delande e.d.på­litlig vederhäftig journalistikett vederhäftigt svarvederhäftiga upp­giftersedan 1497brev från rikets råd (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)fornsv. vidherhäftogher; efter da. vederheftig med samma betydelse, ombildn. av äldre vederhættig, urspr. ’som har ngt att sätta som borgen’