substantiv ~t ~n
veder|mäl·et●vanligen i sammansättn.
(påtagligt) bevis
på ngt
formelltNollnådevedermälesedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. viþermäle ’svar; tecken; bevis’, till mäla viþer ’säga emot’; jfr mäla
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
veder|mäl·et●vanligen i sammansättn.
(påtagligt) bevis
på ngt
formelltNollnådevedermälesedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. viþermäle ’svar; tecken; bevis’, till mäla viþer ’säga emot’; jfr mäla