adjektiv ~t
veder|värd·ig●som väcker stark motvilja
och ibl. äckel
admin.psykol.JFRcohyponymvidrigcohyponymavskyvärdcohyponymvederstygglig
en vedervärdig stank slog emot demvedervärdig (för ngn) (att+V)sedan 1595av lågty. wedderwerdich med samma betydelse, urspr. ’motsatt, vänd emot’; jfr 2vart