Svensk ordbok 2009, webbversion

vem´ pronomen ●vilken person som in­ledning till direkta och indirekta frågor NollJFRcohyponym1vad 1 vem har tagit av kakorna?han undrade vem han hade hört historien frånjag kan inte se vem som kommer○ibl. betr. helt god­tycklig persondu kan bjuda vem du villsedan 800-taletrunsten, Rök, Östergötlandrunform uaim (dat.), fornsv. hvem, urspr. dativ av hvar ’vem’; nära besl. med 1ho, 2var