Svensk ordbok 2009, webbversion

ve`mod substantiv ~et ve|­mod·et●stämning av stillsam saknad och sorg över ngt som upp­levs som förlorat psykol.hon kände vemod vid tanken på att barnen snart skulle vara vuxna och ut­flugna ur boetett stänk av vemod smög sig in i glädjen vid bandets avskeds­konsertvemod (över ngt/att+V/SATS)sedan 1637av ty. Wehmut med samma betydelse; jfr ve, mod 1 Så stilla som vemodet vandrar bort över ögonens skymning slår ingen blomma ut. Så tyst som vemodet sjunger sorgsna visor i hjärtat, så tyst tiger ingen fågel.Elsa Grave, Som vemodet vandrar (i Inkräktare, 1943)