[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
veri·fik·at·ion·en●styrkande av ngts riktighet
fil.jur.komm.JFRcohyponymverifikat
en verifikation av hypotesen○äv.verifierande dokument
utgiftsverifikationräkenskaperna var noggrant förda och försedda med vederbörliga verifikationerverifikation (av/på ngt/SATS)sedan 1632till verifiera