substantiv ~en versfötter
vers|fot·en●grupp av stavelser som utgör minsta rytmiska enhet i (regelbunden) vers
vanligen med en betonad och en el. flera obetonade stavelser
litt.vet.en anapest är en versfot som består av två obetonade och en betonad stavelse, precis som ordet ”anapest”sedan 1834