Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t
vet·and·et●sammanfattningen av all kunskap
hos viss grupp el. viss person
komm.vetenskapl.JFRcohyponymlärdom 1
en debatt grundad på tro, inte på vetandedela med sig av sitt vetandehan stod på höjden av sin tids vetandemot bättre vetandei strid med det som man vet är riktigt
valrörelsens frikostiga löften som gavs mot bättre vetande
sedan 1687Tro och vetande.Titel på (kristendomskritisk) bok av Ingemar Hedenius (1949)
adjektiv,
ingen böjning
vet·ande●som vet
ngt speciellt
admin.psykol.hon gick med på förslaget väl vetande att det innebar vissa uppoffringar för henne○äv. positivtkunskapsrik
allvetandemindre vetandeintellektuellt handikappad
kritikerna av förslaget utmålades som mindre vetande
sedan 1593