adjektiv ~t
vidr·ig●som väcker starka känslor av obehag och äckel
admin.psykol.JFRcohyponymmotbjudandecohyponymavskyvärdcohyponymvedervärdigcohyponymotäck
en vidrig stank slog emot hennede vidriga sanitära förhållandena i lägret○ibl. med innebörd av moraliskt fördömandevidriga lögnervidrigt förtalvidrig (för ngn) (att+V), vidrig (mot ngn)sedan 1666av ty. widrig ’motsatt; motsträvig; fientlig’, till wider ’emot’; jfr rättsvidrig, vedervärdig