vill
adverb
●vilse
ngt åld.Nollfara villsedan förra hälften av 1300-taletWestmanna-Lagenfornsv. vilder, viller, sv. dial. vill ’vilse; förvillad; orolig; vild’; gemens. germ. ord av oklart urspr.; jfr vettvilling, vild, villebråd, villervalla, vilse