Svensk ordbok 2009, webbversion

vim`pel substantiv ~n vimplar vimpl·arliten smal flagga med spetsig eller flikad ända som symbol för nation, förening, före­tag m.m. samh.JFRcohyponymfanacohyponym1flagga vimpelpryddde ställde sig med vimplar längst upp på läktarenett vimmel av vimplar och banderollersedan 1685av lågty., nederl. wimpel med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.