Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
vind|kant·ring·en●(större) ändring av vindriktningen
som sker förhållandevis snabbt
meteorol.sjö.JFRcohyponymvindvridning
när åskvädret kom över dem blev det vindkantring från västsydväst till sydost○äv. bildligtvalresultatet innebar en politisk vindkantringsedan 1837