Svensk ordbok 2009, webbversion

vi`ngård substantiv ~en ~ar vin|­gård·enin­hägnat om­råde där vin odlas arb.jordbr.vingårdsarbetarevingårdsmanäv. i ett ut­tryck som eg. inte har ngt sam­band med vin­odlinghon är en trägen arbetare i vingården och all­mänt respekterad i partietsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. vingardher Arbetare i vingården.Efter Bibeln, Matteus 20:1; uttrycket används främst om flitigt arbetande människor