Svensk ordbok 2009, webbversion

vinn`a verb vann vunnit vunnen vunna, pres. vinner vinn·er1ut­gå som segrare i tävling, strid e.d. mil.spel.sport.MOTSATSantonymförlora 2 JFRcohyponymsegra 1cohyponymövervinnacohyponymbesegra vinna en turneringvinna en processvinna ett krighemma­laget vann (matchen)äv. med an­givande av mot­ståndare el. resultatAIK vann över IFKden nya trav­hästen vann med en nos­längdhemma­laget vann med 3–1vinna (ngt), vinna (mot/över ngn/ngt), vinna (i ngt)vinna seger över sig självseseger sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. vinna ’ut­föra; genom­gå; räcka; till­kämpa sig; förvärva; över­tala; vinna’; gemens. germ. ord med grundbet. ’an­stränga sig, sträva’ 2lyckas öka sina till­gångar med visst värde, före­mål e.d.; i lotteri, spel, handel etc. mil.spel.sport.MOTSATSantonymförlora 1 JFRcohyponymerhålla 1cohyponymförvärvacohyponymtjäna 1 han vann en choklad­ask på Liseberghon vann ingen­ting på affärende vann en miljon på tipsetäv. med avs. på abstrakta för­delar(för)värva, få vinna tidvinna gehör för sina å­sikterde lyckades vinna henne för sin sakhan drömde om att vinna hennes kärlekbåda sidor skulle ha en del att vinna på en kompromissman vinner ingen­ting med att hotaäv. utan objektförändras på för­delaktigt sätt rummet vann på om­målningenhon kan verka färg­lös men hon vinner i längdenäv. i ett juridiskt ut­tryck för att ngt börjar gälladomen har vunnit laga kraftvinna (ngt) (på ngt), vinna (ngn för ngt)trägen vinnerseträgen vinna på ngnminska ngns för­språnghon låg långt bak­om NN men vann på henne för varje steg sedan slutet av 1200-taletWestgöta-LagenSubst.:vinnande; vinst Beträffande upp­maningar som vinn en ny bil, jäm­för stilruta för .