substantiv ~en ~ar
vinn·ing·en●det ngn lyckas få
ekon.JFRcohyponymvinst 2cohyponymförtjänst 1
landvinningåtervinninghon hjälpte dem utan tanke på personlig vinninghan offrade sin egen familj för snöd vinnings skullsedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. vinning; till vinna