Svensk ordbok 2009, webbversion
vin`scha
verb ~de ~t
vinsch·ar●ibl. med partikel. särsk.upp
förflytta med hjälp av vinsch
särsk. sjö.tekn.JFRcohyponymspela 8cohyponym1vinda 1
vinscha segelbåten vinschades upp på land för vinternvinscha (upp) ngtsedan 1897Subst.:vbid1-391772vinschande,
vbid2-391772vinschning