Svensk ordbok 2009, webbversion

vinst substantiv ~en ~er vinst·en1ökning av till­gångarnas värde (för person eller före­tag) som upp­kommit genom affärs­handlingar antingen vid en­staka affär el. under viss period ekon.MOTSATSantonymförlust 1 JFRcohyponymförtjänst 1cohyponymbehållningcohyponymutbyte 2cohyponymavkastningcohyponymavans vinstandelbruttovinstbörsvinstnettovinstde gjorde en vinst på en miljon när de sålde villanföre­taget redo­visade en vinst på 170 miljoner för första kvartaletäv. mer abstraktvinstgivandefirman gick med vinstäv. bildligt, spec.för­del rationaliseringsvinsten vinst med för­slaget är att avfalls­problemet skulle minskaspec. äv. mer abstrakttidsvinstvinsten (av/på ngt), en vinst (på BELOPP)obehörig vinstekonomisk vinst som upp­kommit utan rättslig grundt. ex. genom felräkningpå vinst och förlustutan att veta om det lyckas eller miss­lyckaspå vinst och förlust skickade hon i­väg en an­sökan till en an­sedd advokat­byrå sedan 1548efter ty. Gewinst med samma betydelse; till vinna 2värde som till­delas vinnare i spel särsk. i lotteri men äv. all­männare spel.vinstlotthögvinstspelvinstvinna högsta vinstenarrangörerna lockade med fina vinsteräv.det att vinna i tävling e.d. JFRcohyponymseger bortavinstlagets fjärde raka vinstsedan 1684