verb ~de ~t
vipp·ar1röra sig upp och ner med små, knyckiga rörelser
NollJFRcohyponymvicka 1cohyponymguppa 1cohyponym1gunga 1
sädesärlans vippande stjärtvippasedan 1685fornsv. vippa, gemens. germ. ord, ev. besl. med vibrera
2få att röra sig upp och ner med små, knyckiga rörelser
kring ett jämviktsläge
NollJFRcohyponymvicka 2
skatan vippade på stjärtenhon satt och vippade med benenvippa (på/med ngt), vippa (ngt)sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskaSubst.:vbid1-392172vippande,
vbid2-392172vippning
2vipp`a
substantiv ~n vippor
vipp·an●knippa eller tofs av fjädrar eller dun
för mycket lätt borstning e.d.
bot.hush.dammvippafjädervippapudervippa○äv.(upprepat grenig) blomställning med småax sittande i klase
gräsvippasedan 1548till 1vippa