Svensk ordbok 2009, webbversion

vi`sning substantiv ~en ~ar vis·ning·endet att före­visa ngt t.ex. en ut­ställning el. en byggnad komm.visningslokalen guidad visningen dramatiserad visningvisning av slottet startar varje jämn timmespec. i sam­band med fastighets­köpöppen visninggå på visningarmäklaren ordnar en visning klockan 17visning (av ngt) (för ngn)sedan senare hälften av 1400-talet (i sammansättn. väga-)Latinskt-svenskt glossariumfornsv. visning; till 2visa