Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
1som har färg som nyfallen snö
och därmed är så ljus som möjligt; om föremål(s yta) som återkastar alla ljusstrålar och därför eg. inte har ngn färg
admin.färg.vitkalkavitkläddbländvitliljevitmjölkvitsnövitrena, vita lakanblåmålade skyltar med vit textbländande vita tändermåla vitt i köket (adv.)○äv. i fråga om färg som är så ljus som möjligt för just föremålet etc. i frågaträvitvitt hårvitt vinhan var vit i ansiktet av ilska○spec. med tanke på hudfärgden vita minoriteten i Sydafrika○ofta som symbol för renhet och oskuldden vita brudenden vita rosen○ibl. äv. om preparat e.d.substantiverat
hon blandade lite vitt i hans kaffe○ibl. äv. i uttryck för öppen, hederlig affärsverksamhetvit arbetskraftvita jobbvita pengarden vita mössansemössa 1
den vita sportensesport
en vit julsejul
en vit veckase1vecka
svart på vittsesvart 1
vit blodkroppseblodkropp
vit dvärgsedvärg
vit flygareseflygare
vit käppsekäpp
vit lögnselögn 1
vit magisemagi
vit slavhandelseslavhandel
vit som ett lakanmycket bleksärsk. om person
hon var vit som ett lakan i ansiktet
vita fingrarsefinger
vita gässsegås
sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Skepptuna, Upplandrunform huita (i sammansättn. huitauaþum ’vita kläder, dopkläder’), fornsv. hviter; gemens. germ. ord av omdiskuterat urspr.; jfr vete, vitling, vitten
2som värnar det bestående samhället
särsk. vid en öppen konflikt
särsk. vid beskrivning av äldre förh.admin.pol.den vita sidan i det ryska inbördeskrigetden vita terrorn var lika skoningslös som den röda○ofta substantiverat om personkampen mellan de röda och de vita i Finlandsedan 1789Två ting äro vita: oskuld – arsenik.Motto till Carl Jonas Love Almqvists roman Drottningens juvelsmycke (1834)