Svensk ordbok 2009, webbversion

vi`tmena verb ~de ~t vit|­men·ar●vanligen perf. part. vit­kalka tekn.husets vitmenade fasad○äv. bildligtmycket blek hon var vitmenad i an­siktet av skräckvitmena (ngt)sedan början av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. hvitminadher ’vit­menad’; till vit och lågty. minie ’mönja’; jfr miniatyr, 1mönja Subst.:vbid1-392908vitmenande, vbid2-392908vitmening