adjektiv ~t vittra
vittr·are●som tycker om och förstår sig på litteratur
särsk. skönlitteratur
ngt högt.admin.litt.vet.psykol.JFRcohyponymboksyntcohyponymbeläst
ett vittert sällskap○äv. om verk, tal o.d.lärt skönlitterär
ett vittert tacktalsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. viter ’vettig; klok; kunnig; vis’; besl. med veta; jfr veterligen