Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~
vot·um·et●röst vid votering
samh.avge votum○äv.uttalande, inlägg
i debatt e.d.
○i vissa sammansättn. äv. om (resultat av) omröstningförtroendevotummisstroendevotumsedan 1631av lat. vo´tum ’löfte; önskan’; jfr desavouera, devot, votera, votiv-