Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f.
vrång|strup·enanat.sätta (ngt) i vrångstrupenav misstag få ner ngt i struphuvudet eller luftstrupenmed åtföljande host- el. kvävningsattack
han satte kaffet i vrångstrupen när han såg hennes förlovningsannons i tidningen
sedan 1538till vrång i bet. ’oriktig’