substantiv ~en ~er
vrist·en●böjligt parti mellan foten och underbenet
anat.JFRcohyponymankelcohyponymfotled
vristskadahöga vristerstuka vristensvarta skor med remmar över vristenhan fick praktträff med vristen och målvakten hade inte en chanssedan mitten av 1300-taletKonung Magnus Erikssons Landslagfornsv. vrist; gemens. germ. ord med grundbet. ’vridning’; besl. med vricka, vrida