Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ynglet, plur. ~, best. plur. ynglen
yngl·et●vanligen plur.
(en av) en större mängd avkomlingar
till visst (lägre) djur, särsk. fisk el. groddjur
zool.JFRcohyponymavkommacohyponymungecohyponym1larv
biyngelfiskyngelgrodyngelynglen kläcktes fram ur äggen (rommen) och började sitt frisimmande livsedan 1651till yngla
Och ynglet som avlas i gölarnas slam blir fålar på flygande ben.Rune Lindström, Visa i midsommartid (tryckt 1946; musik Håkan Norlén)