adjektiv,
ingen böjning
●påfallande obetydlig
Nollen ynka liten kopp kaffedet ynka lilla som stod i broschyren○ibl. äv.enstaka
laget tog bara en ynka poäng i slutspeletsedan 1745jfr fornsv. enka ’enda’; sv. dial. ynka, ev. med bet.påverkan av ynklig; jfr enkom
2ynk`a
verb ~de ~t
ynk·ar●uttrycka medlidande med
ngn, ofta på ett beskyddande el. överlägset sätt
mindre brukl.komm.JFRcohyponymömka
○äv.gnälla
”Jag har ont i ryggen”, ynkade honynka ngnsedan 1487–91Ett forn-svenskt legendariumfornsv. ynka; av samma urspr. som ömka
Subst.:vbid1-398215ynkande;
ynk,
vbid3-398215ynkan