verb ~de ~t
yr·ar●uttrycka sig på ett förvirrat sätt
på grund av omtöcknat tillstånd, vanligen sjukligt
komm.med.den sjuke har yrat hela natten○äv. bildligttala osammanhängande
vad yrar du om egentligen?yra (om ngn/ngt/SATS)sedan 1712Subst.:vbid1-398270yrande
2y`ra
verb yrde yrt, pres. yr
yr·de●hastigt drivas med vinden
om nederbörd
meteorol.snön yrdeyrasedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. yra; bildn. till 5ur
Subst.:vbid1-398272yrande
3y`ra
substantiv ~n
yr·an1omtöcknat eller förvirrat sinnestillstånd
vållat av sjukdom e.d.
med.feberyrasedan 1677till yr
2upphetsat sinnestillstånd
av starka lidelser e.d.
psykol.kärleksyrasegeryrapatriotisk yrakarnevalens vilda yrasedan ca 16703vanligen i sammansättn.
finfördelad nederbörd som drivs av vinden
meteorol.snöyrasedan 1697