Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
yrk·et●typ av arbete som man kan försörja sig på och som kräver vissa särskilda kunskaper eller färdigheter
arb.SYN.synonymprofession
JFRcohyponymarbete 1cohyponymjobb 1
yrkeserfarenhetyrkeskunnigyrkesskadayrkesvallåglöneyrkevälja yrkeutöva ett yrkehan är läkare till yrketdet är skönt att hon har ett yrke att falla tillbaka påsedan 1672bildn. till yrka i dess grundbet. ’arbeta’