Svensk ordbok 2009, webbversion

än`tligen adverb änt·lig·en●till slut, efter all denna tid och mot­svarande väntan, arbets­insats etc. tid.JFRcohyponymslutligen fram på efter­middagen visade sig äntligen solenhennes begåvning har äntligen blivit erkändnu gick det äntligen upp ett ljus för honomlåt barnen äntligen få en chans att klara av ngt själva!○ofta som ut­rop”Äntligen!” ut­brast de när hant­verkarna ringde på dörrensedan 1538av lågty. endeliken ’slutligen; äntligen’, till ende ’slut’; jfr 2ända